Vägledning på dagordningen i Sverige
Just nu pågår flera åtgärder i Sverige som syftar till att förbättra och utveckla studie- och yrkesvägledningen. I den svenska budgetpropositionen för 2013 gjordes nya investeringar i vägledning och vägledning i grundskolan utgör ett område för inspektion. Dessutom planers nya riktlinjer för användning av lagstiftning på området och flera myndigheter arbetar med stöd och utveckling av verktyg för vägledare och vägledning.
I den svenska budgetpropositionen för 2013 kunde man läsa att de snabba reformerna av utbildningssystemet skapar ett behov av kompetensutveckling för att förbättra kvaliteten i vägledningen. Det sades också att information och vägledning måste utformas så att alla unga har möjlighet att göra välgrundade val inför framtiden. Detta är särskilt viktigt för unga som har svårt att orientera sig inom utbildningssystemet och inte har föräldrar som kan hjälpa dem.
Fortbildning
Därför anslog den svenska regeringen 10 miljoner kronor (cirka 1, 2 miljoner euro) per år under 2013–2015, främst för utbildning av vägledare. Dessutom föreslog regeringen 2 miljoner kronor per år under 2013–2014 för fortbildning av vägledare i gymnasieskolan, med fokus på hur man kan lösa de etableringssvårigheter som unga människor med funktionshinder möter på arbetsmarknaden.
Skolverket, som fick i uppdrag att realisera dessa satsningar, arrangerar nu en rad olika evenemang, bl a;
- Utbildningsdag för skolledare och huvudmän om kvalitetsutveckling av studie- och yrkesvägledningen.
- Utbildningsdag för studie- och yrkesvägledare på gymnasiet och i vuxenutbildningen om övergångar mellan skola och arbetsliv för unga med funktionsnedsättning.
- Arbetsmarknadskurs för studie-och yrkesvägledare, lärare och chefer.
- Kurser om kvalitet i vägledningen för personalgrupper från skolan med skolledare, pedagoger och studie- och yrkesvägledare.
- Kurs om genusmedveten vägledning för studie-och yrkesvägledare och lärare.
Inspektion
Den svenska Skolinspektionen har nyligen avslutat en översyn av vägledningen i totalt 34 svenska grundskolor, med fokus på tillgänglighet och kvalitet. I sin granskning har man utgått från tre huvudområden;
- Man granskar om eleverna, genom vägledningsinsatserna, får tillräcklig information om arbetsmarknad och utbildning för att inte begränsas i sina val.
- Vidare undersöker man om rektorn använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet och stödja övriga personalgrupper samt om vägledningsverksamheten genomförs som en process på skolan, där frågor om vidarestudier och arbetsliv är integrerade i undervisningen.
- Man granskar även huvudmannens ansvar för studie- och yrkesvägledningen och undersöker om det finns fungerande system och rutiner för att kunna säkra och utveckla personalens kompetens och vägledningens kvalitet.
Efter Skolinspektionens besök får var och en av de granskade skolorna en verksamhetsrapport och ett beslut. I rapporten ges en beskrivning av granskningens resultat och i beslutet anges vilka utvecklingsområden som skolorna behöver arbeta med. Resultatet från Skolinspektionens granskning i sin helhet kommer att sammanfattas i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport som publiceras den 15 oktober.
Nya riktlinjer
För att uppfylla behovet av vägledning för elever i alla skolformer, något som enligt den nya skollagen som antogs 2010 är ett krav, arbetar Skolverket för närvarande också med att ta fram nya allmänna råd och kommentarer om studie-och yrkesorientering i skolan. Riktlinjerna skall ge rekommendationer om hur lagar och regler ska tillämpas och främja en enhetlig användning av lagstiftningen på vägledningsområdet. Syftet är också att påverka utvecklingen i en viss riktning. De nya allmänna råden beräknas bli klara under hösten 2013.
Stöd och verktyg
Även inom den svenska Arbetsförmedlingens organisation arbetar man med åtgärder för att förbättra vägledningstjänsterna ute på de lokala arbetsförmedlingarna och ett nytt webbaserat verktyg för information om olika yrken och val av yrke håller på att utvecklas.
På utbildningssidan finns från 2013 en helt ny myndighet i Sverige, Universitets- och högskolerådet, som har vägledare som en viktig målgrupp. I verksamheten ingår att stödja vägledare och unga med studieinformation samt med att reda ut regelverket för antagning till högskolan. Universitets- och högskolerådet hjälper även till med information och verktyg vad gäller utlandsstudier, bl a genom Euroguidance Sweden.
Nationellt samarbete
Man kan alltså konstatera är vägledning som sakområde för närvarande finns på den nationella dagordningen i Sverige på flera olika sätt. Dessutom har ett Forum för nationell samverkan inom studie- och yrkesvägledning och skola-arbetsliv initierats.
Inom ramen för forumet har man bl a konstaterat följande behov av nationellt samarbete;
- Behov att utveckla en gemensam beskrivning av det svenska vägledningssystemet för att nå en samsyn, hitta gemensamma begrepp och formulera en representativ beskrivning utåt!
- Behov av en nationell referensgrupp som mottagare för olika EU initiativ inom vägledning för att kunna sprida kunskap om samt diskutera vad de olika initiativen kan innebära ur ett svenskt perspektiv och hur vi kan dra nytta av dem.
- Behov av omvärldsbevakning – att få veta hur det ser ut på olika håll i landet i frågor som rör vägledning och samla in goda exempel. Detta för att de initiativ som pågår ska kunna komma till användning för alla som arbetar inom området – något som på sikt kan stärka vägledningsverksamheten.
- Behov av att diskutera och hitta konkreta lösningar för hur samverkan mellan utbildningsnivåer samt mellan utbildning och arbetsmarknad kan bli bättre.
- Behov av att inkludera ett perspektiv på funktionshindrades behov i utvecklingen av vägledning på alla nivåer.
- Behov av att hitta former för kvalitetssäkring och utvärdering inom vägledningsområdet, bl.a. när det gäller samhällsnyttan och effekterna av vägledning
- Behov av att diskutera det egna arbetet samt utbyta erfarenheter och synpunkter
Ett ytterligare behov som också har diskuterats och som skiljer sig något från övriga berör forumets officiella ställning. Flera deltagare har uttryckt ett behov av att få ett mer formellt mandat för sin medverkan för att kunna ägna mer tid och kraft åt samarbetet – ett sådant mer formellt mandat finns inte idag, men de fösta stegen mot ett ökat samarbeta är ändå tagna.
Texten
Nina Ahlroos, Kommunikatör och nationell samordnare för Euroguidance Sweden, Universitets- och högskolerådet